Översikt över de svenska folkliga danserna och deras ursprung

Följande är en shematiska sammanställning av tidssammanhang och slutsatser som sammanfattar de efterforskningar jag gjort med tjänsten Google-book på internet. Uppställningen är gjord utifrån tillgängliga uppgifter men kan komma att justeras om nya uppgifter kommer fram som motiverar det.
Åke Persson 2010-02-13

Polska danseran - 1600-talet

Dans-Proportion-Serra

Några varianter som blev vanliga i Sverige:

  • Polska 3/4-takt
  • Springdans 3/4-takt
  • Mazurka

    Franska danseran - 1700-talet

    Contredanse francaise

    Några varianter som blev vanliga i Sverige:

  • Quadrille
  • Fransaise
  • Cotillion
  • Contredanse Anglaise

    Några varianter som blev vanliga i Sverige:

  • Anglaise
  • Menuette

    Några varianter som blev vanliga i Sverige:

  • Polsk möllevitt
  • Polonesse
  • 1710-talet (Sverige)
  • Några varianter som blev vanliga i Sverige:

  • Slängpolska
  • Bingsjöpolska
  • Leksandslåt
  • Tyska danseran - 1800-talet

    Ecossaise
  • 1791 (Schottische tanz, Berlin)
  • 1800 (Schottischen oder Ecossoisen-Tanz)
  • 1807 (Beethoven, Wien)
  • Skotska danser omtalas i tyska källor från slutet av 1700-talet, med omväxlande benämningarna schottisch Tanz och Ecossaise. Den lär då ha varit en linjedans i 2/4-takt. I franska källor verkar det inte finnas någon dans Ecossaise som dansas vid den tiden eller en bit in på 1800-talet. Namngivningen på franska har därför troligen ursprungligen skett i Tyskland eller Österrike. Franska var ju kulturspråket på den tiden. Ludwig van Beethoven och Franz Schubert, båda verksamma i Wien, komponerade en rad Ecossaiser, Beethoven den första redan 1807. Dessa gick i 2/4-takt. Från c:a 1815 finns även namnvarianterna Walz Ecossaise eller Schottisch Walz.

    Några varianter som blev vanliga i Sverige:

  • Ecossaise (tvåtakt)
  • Wals
  • 1788 (Wien)
  • 1796 (England)
  • 1798 (Paris)
  • 1807-8 (först i Sverige)
  • 1820 (Landskronaslätten enigt Enninger)
  • Ursprung oklar. Det finns flera kandidater den kan ha utvecklats ur. Några danser som nämns är: Volta från 1500-talet, speciellt Voltan "La Fallada" från 1556, Dreher från Tyskland 1520, Weller från Wien 1580, Nizzarda från Frankrike 1590-talet. En av de tidigaste kända valserna är "O du lieber Augustin" från 1670. Valsen var med i Operan "Una Cosa Rara" 1776 i Wien, men blev inte populär som social dans där förrän 1788. Valsen revolutionerade dansandet genom att man dansade i "valsbana" runt i rummet och nu höll tätt om varandra. Den ansågs därför som fycket oanständig och den fördömdes av kyrkan. Då danserna i övrigt vid den tiden dansades på stället, fick valsen även beteckningen "väggadans" eftersom den dansades runt rummet längs väggarna.

    Några varianter som blev vanliga i Sverige:

  • Gammelvals / Trippevals
  • Bostonvals
  • Wienervals
  • Hoppvals / Hopsa (i tvåtakt), namnet åtminstone sedan 1799
  • Galoppade
  • 1815 (Wien)
  • 1822 (Berlin)
  • 1829 (Paris och London)
  • därefter allmän i Europa
  • Troligt ursprung Ungern eller Ryssland. Togs upp i det sociala danslivet omkring 1815 i Wien. 1822 nådde den Berlin. Efter att den introducerats i Paris under kanevalen 1829 av hustrun till Ludvig XIV:s nevö, "Duchesse de Berry", togs den upp i danshusen och blev genast omåttligt populär. Franska hovet var helt kallsinnig till den nya dansen, medan en samtida skribent betraktade den, tillsammans med valsen, som en av 1800-talets sociala revolutioner. Galoppen fick sedan särskilt status som som sista dansen på kvällen.

    Några varianter som blev vanliga i Sverige:

  • Galopp
  • Polka
  • 1835 (Elbekosteletz)
  • 1835 (Prag)
  • 1838 (Wien)
  • 1840 (Paris)
  • 1844 (England)
  • därefter allmän i Europa
  • Lär komma från Böhmen och vara "uppfunnen" av en lantflicka där. Troligen där en utveckling ur galoppen. Efter introduktionen i Paris 1840 skapade den en ungdomskultur (Polka mania, The Polka Craze) med polkister (i Sverige: polkörer och polköser) med ett eget mode, t.ex. polkahår och polkakläder (ofta i rött och vitt), speciella polkahattar etc. Komersiella företeelser hängde på, t.ex. designen polka dots (förefaller vara introducerad i Amerika strax före 1860, men verkar inte direkt ha med polkist-kulturen att göra. Avbildade polkakläder från samma tid i Amerika saknar prickar.), Gränna polkagrisar (Sverige) etc. Kollosalt många polkavarianter uppstod inom denna kultur under den närmaste 20-årsperioden. Olika platser skapade sina varianter, och vid utbytet av danser mellan platsrena benämndes danserna ofta med tillagt orts- eller områdesnamn, t.ex: Bavarian Polka, Bohemian Poka, Hamburger Polka etc.

    Några varianter som blev vanliga i Sverige:

  • Hamburger polka (senare bara Hamburger), namnet åtminstone sedan 1844
  • Rheinländer polka (senare bara Rheinländer), namnet åtminstone sedan 1841
  • Polka-mazurka (i tretakt), namnet åtminstone sedan 1846
  • Polkett (Sverige)
  • Hambopolkett (Sverige, i tretakt, även namnen Gubbstöt och Rumpedarra)
  • Schottisch
  • 1847 (Tyskland)
  • 1849 (Frankrike)
  • därefter allmän i Europa
  • Åtminstone namnet har sitt ursprung i dansen Ecossaise. Detta framgår med all önskvärd tydlighet i källorna. Dansen uppstod i Tyskland under 2-taktens storhetstid (med galopp och polka i alla dess varianter), troligen med danselement från tidigare Ecossaisen (varför annars namnet?), och ändrades från en dans på linje till en runddans i 2/4-takt med 2 repriser á 8 takter. Därefter användes endast namnet Schottisch för denna. Ev. är det inom Polkist-kulturen dansen fått sin bestämda form, kanske som en bland de många polkavarianterna. 1849 togs denna dans upp i Frankrike under namnet La Scottish, och spreds därefter över hela Europa. Schottisen som dans har dock inte mycket gemensamt med någon av de dåtida skotska nationaldanserna, som möjligen ursprungligen stått modell till Ecossaisen.

    Några varianter som blev vanliga i Sverige:

  • Schottis (tvåtakt)
  • Svenska danser - 1800-talet

    Svingedans
  • 1580 (Hvessinge, Danmark)
  • 1600-talet (Amager, Danmark)
  • 1800-talet (Skåne)
  • Namnet Svingedans är unikt för Skåne i Sverige. Utöver Skåne har det även påträffats i danska källor där det omnämns redan i slutet av 1500-talet. Namnet är därför troligen en rest kvar från Skånes danska tid. Dansen är ju en polska, men rytmen såsom den spelas i dag associerar mer till Mazurka än till Hambo-polska. Melodigemenskapen med de mellansvenska hambo-polskorna är också tunn, men däremot har flera skillingtryck från 1800-talet tagits upp i Svingedans-traditionen.
    Hambopolska
  • 1842 eller tidigare (Sverige)
  • Dansnamnet Hambo-polska är känt sedan tidigt 1800-tal. I Carl Jonas Love Almqvists ordbok över språket från 1842 finns dansen nämnd som exempel under ordet "Bondpolska". Eftersom namnet var känt nog att nämnas måste dansen ha funnits redan i några år före 1842, så gissningsvis har den funnits redan på 1830-talet. Tidigare än så har den inte kunnat beläggas. Det finns olika uppgifter om hur namnet tillkommit. Ett antagande är att det har med staden Hamburg att göra, ett annat att det kommer från sockennamnet Hanebo i Helsingland. Flera av de (nästan) samtida källorna ger stöd åt det andra påståendet medan ingen ger stöd åt det första. I en källa från 1848, bara ett par år efter att den först uppträder i tryckta källor, skriven av en språkforskare, härleds namnet Hambo-polska som en dans från Hanebo socken i Hälsingland (uttalat Hannbo-polska).

    På en not med en Hambo-polska i Folkmusik-komissionens samlingar står det att den är upptecknad på 1850-talet efter en kyrkovaktare i Hanebo. I en fotnot (en kommentar till titeln) under noten står det skrivet : "x Egentligen Hårgadans. Hårga är en by i Hanebo socken i Helsingland der enligt sägen "Hambo"Polska först dansades." Således är det omgivningen och inte sockenborna själva som använt namnet Hannbo-polska.

    Dialektalt används också namnet Hamburska för hambopolska. Ursprunget till detta namn är dock okänt även om det ger associationer till namn härledda till stadsnamnet Hamburg. Dansen Hamburska förekommer numera i två varianter: en med "nig" och en med "lyft" som motsvarar en äldre och en yngre form av hambopolskan. Låttypen/dansen är speciellt vanlig i Närke och Sörmland. Dansen kallas där vanligen dialektalt för Hamburska medan melodierna i notböckerna vanligen har titeln Hambo-polska. Räknades tidigt in under begreppet bondpolskor.

    Några varianter som blev vanliga i Sverige:

  • Hamburska med nig (främst Mälarlandskapen)
  • Hamburska med lyft (främst Mälarlandskapen)
  • Hambo (Stockholm 1883, spreds sedan över landet efter sekelskiftet)
  • Polkett
  • 1849 eller tidigare (Sverige)
  • Polkavariant. Medan polkan utvecklades till många polkadanser med åtskilliga turer och variationer utgörs polketten bara av en enkel och konsekvent omdansning. Stegen är också hoppigare än polkan. Polkettens utgör en enkel och folklig variant i kontrast till de mer komplicerade polkavarianterna. Polkettens ursprung är dunkel. Jag har inte hittat Polkett (eller dess språkliga varianter) som dans i äldre källor utanför Sverige. Hypotesen är därför att den uppstått här i Sverige. Kanske inom den uppländska nyckelharpstraditionen och spridits därifrån?
    Hambopolkett
  • 1849 eller tidigare (Sverige)
  • Denna dans kan uppfattas som en utveckling av polketten under inverkan av hambopolskans tretakt, eller kanske lika gärna tvärtom. Dansen är jämnt markerad och liknar i detta avseende gammelvalsen. Enligt en källa dansas den bäst efter melodier som passar för polka-mazurka. Dansen har tveklöst sitt ursprung i Sverige med stor utbredning i främst mälarlandskapen Uppland, Sörmland och Västmanland samt Närke. I Sörmland kallas den ofta istället Gubbstöt. Även i andra delar av landet fick den fäste. I Skåne kallades den även Rumpedarra.
    Hambo
  • 1883, 1898 (Stockholm)
  • blev efter sekelskiftet 1900 allmän i hela Sverige
  • Hambopolskan infördes 1883 bland dansare i Stockholm. Den blev snabbt populär och undanträngde snart Polka-mazurkan. Dansen genomgick sedan en utveckling, troligen genom påverkan från Polka-mazurkan, och började kallas Hambo. 1898 tillfördes en "uppsparkning". Strax efter sekelskiftet 1900 spred sig Hambon snabbt över hela landet via städerna. Danserna Hambo och Hambo-polska skiljer sig så mycket i flera karaktärsdrag att de inte längre kan räknas som samma dans. Musiken är dock snarlik om än med olika betoning.

    Amerikanska danseran - 1900-talet

    One-step
    Cake walk
    Lamberth walk
    Charlestone
    Foxtrot